Search

vaxkultur

öl, vinyl & politik

Category

2015 – Årets bästa låtar

1. Erik Lundin – Suedi

eriklundin

Erik Lundin – Suedi (RMH Records)

Ingen visste nog hur mycket vi hade väntat på någon som Erik Lundin. Hans Suedi EP var precis det svensk hip hop behövde för att få en nytändning. Erik Lundin är lika uppfriskande för den svenska hip hopscenen som Kendrick Lamar varit för den amerikanska mainstreamscenen. Smarta texter varvas med Mats Normans sparsmakade geniala beats och svensk rap har äntligen fått en berättare i klass med Nas och Kendrick Lamar.

2. Jamie XX – Loud Places

jamiexx

Jamie XX – Loud Places (Young Turks)

Världens bästa discolåt är förmodligen Idris Muhammads Could Heaven Ever Be Like This. Att göra något eget genom att sno från den låten är ett kamikazeuppdrag då originalet är ett så gediget verk i sig. Jamie lyckas däremot galant. Att sedan låta Romy som är andra halvan i Jamies band The XX sjunga är så bra att man bara vill lägga sig ner och dö. Det här är en sån där låt som bör avsluta varje utomhusfest på sommaren när solen går upp och man bara ligger i sanden och bara är sådär lycklig som man bara kan vara när alla krav är borta och bara kärleken till musiken återstår.

3. Yo La Tengo – I’m So Lonesome I Could Cry

yolatengo

Yo La Tengo – I’m So Lonesome I Could Cry (Matador)

Yo La Tengo överraskade i år med att spela in ett album med mestadels covers. De tolkar bla The Cure och The Lovin’ Spoonful. Det vackraste spåret är en tolkning av Hank Williams gamla I’m So Lonesome I Could Cry. När låttiteln sjungs känns det som spikar i hjärtat och man känner precis så som man känner när man är så ensam att man bara vill gråta. Alla har vi någon gång känt så.

4. Father John Misty – Bored In The USA

fatherjohnmisty

Father John Misty – Bored In The USA (Sub Pop)

Joshua Tillman, tidigare trummare i Fleet Foxes visar att ensam är stark ibland faktiskt stämmer. Father John Misty gjorde årets album med I Love You, Honeybear. Det finns många fina guldkorn på plattan men Bored In The USA är den som jag lyssnat mest på och som går rakt in. När The Clash kom till USA och sjöng I’m So Bored With The USA så flög det ölflaskor mot scenen och de skapade inte direkt nya fans hos den stolta amerikanska publiken. Det här är däremot något helt annat. När Joshua sjunger kan varenda amerikan känna igen sig och även vi i vårt avlånga land kan om vi översätter det till en svensk kontext känna igen oss i en nedmonterad välfärd och ett kallare samhälle.

They gave me a useless education, subprime loan, craftsmen home, keep my subscriptions filled, now I can’t get off, but I can kind of deal of being bored in the USA. Just a little bored in the USA. Save me president Jesus. I’m bored in the USA. How did it happen. Bored in the USA.

5. Four Tet – Morning Side

fourtet

Four Tet – Morning Side (Text Records)

Första gången jag upptäckte Four Tet var 2003 då jag hörde hans album Rounds. Jag blev frälst direkt. Han har sedan dess fortsatt att leverera. Hans senaste platta Morning/Evening innehåller två låtar, Morning Side (A-sidan) och Evening Side (B-sidan). Många blev nog förbryllade över det hela. Vad har han nu gått och hittat på? Båda låtarna är runt 20 minuter långa och kretsar kring en samplad inspelning av en gammal indisk låt som han ramat in med en elektronisk ljudmatta. Det här är musik att drömma sig bort till. Så blunda, lyssna och sväva iväg.

6. Planetary Assault Systems – The Eyes Themselves

planetary

Planetary Assault Systems – The Eyes Themselves (Mote-Evolver)

Luke Slater är en legend i Technovärlden. Sedan början av nittiotalet har han släppt skivor under pseudonymen Planetary Assault Systems. Detta är en ganska stor bedrift i en värld där låtar är gamla efter ett par veckor. Det finns nog ingen genre där musik är en sån färskvara som på den elektroniska dansscenen. Trots detta lyckas Planetary Assault Systems fortfarande leverera elektroniska klassiker. OBS: Bör lyssnas på ett riktigt stort och kraftigt ljudsystem!

7. Oddjob -Folk No. 4

oddjob

Oddjob – Folk No. 4 (Caprice Records)

Med utgångspunkt i folkmusik från Dalarna har Oddjob spelat in ett fantastiskt jazzalbum som heter just Folk. Folkmusiken och den svenska musiktraditionen lyser igenom det helt egna sound som blivit Oddjobs signum. Det här är en Jazz på svenska 2015 och Folk No. 4 är förmodligen den bästa låten på plattan.

8. Kamasi Wahington -Miss Understanding

kamasi

Kamasi Washington – Miss Understanding (Brainfeeder)

Kamasi Washington stod möjligtvis för årets bragd då han fått människor att öppna ögonen för jazz. Folk som aldrig tidigare hade lyssnat på ett jazzalbum började nu nyfiket lyssna. Detta har han gjort utan att vika en tum. Han har bara gjort det han är jävligt bra på. Att spela jazzmusik. Tillsammans med musiker som tex Thundercat (Flying Lotus) tillhör han en ny generation som är lika med i tiden (han har samarbetat med bla Kendrick Lamar) som han är tidlös. Det här är jazz som är så bra att Coltrane och Miles ler från andra sidan. Stafettpinnen håller Kamasi och hans gäng i nu.

9. Empress Of – Make Up

empressof

Empress Of – Make Up (Terrible Records)

Why don’t we make up our own rules and break them when we like. Shake me of the branch and take the biggest bite sjunger Lorely Gonzalez på ett så självklart och banalt sätt efter att ha avgett en kärleksförklaring som inte går att värja sig för. Med en lika vacker ljudbild i detta popsprakande mästerverk så slår det mig lika hårt som första gången jag hörde The Limit To Your Love med Feist.

Blog at WordPress.com.

Up ↑